El i stället för tokens beskriver den ekonomiska logiken bakom att öppna modellvikter växer i användning. När en organisation kör en modell på egen hårdvara kollapsar marginalkostnaden per fråga till kostnaden för el och avskrivning, i stället för att följa en leverantörs pris per token. Vid stor volym kan skillnaden bli en till två storleksordningar, vilket gör att kalkylen till slut tippar över: den fasta kostnaden för egen drift blir billigare än den rörliga notan.

Logiken är densamma som vid valet mellan att äga och hyra, och brytpunkten avgörs av volym snarare än av teknisk preferens. För små organisationer ligger brytpunkten långt bort och API-köp är nästan alltid rationellt. Resonemanget förklarar också varför öppna vikter är strategiskt intressanta även för aktörer som inte tänker driva egen infrastruktur: de fungerar som prispress mot de slutna alternativen.

Storleksordningarna är ungefärliga och beror kraftigt på modellstorlek, belastningsgrad och elpris – de ska användas som riktning, inte som kalkyl.