Ofullständiga kontrakt är ett etablerat resultat i ekonomisk kontraktsteori med rötter hos Coase och utvecklat av bland andra Oliver Hart och Bengt Holmström. Kärnan är att framtiden inte går att förutse i tillräcklig detalj och att det dessutom är kostsamt att skriva ned allt som skulle kunna hända. Följden är att avtal alltid lämnar luckor, som i praktiken fylls av normer, tillit, ägarstruktur och ytterst domstolars tolkning.

Teorin förklarar därför varför kontroll över tillgångar spelar roll: den som har beslutsrätten avgör vad som gäller i de situationer avtalet inte reglerar. Hadfield överför resonemanget till AI och beskriver en agents uppdrag från sin ägare som ett i grunden ofullständigt kontrakt. Därav slutsatsen att normer, inte fler regler, är den skalbara lösningen.