AGI (Artificial General Intelligence) betecknar ett hypotetiskt AI-system som kan lösa i princip vilken intellektuell uppgift som helst en människa klarar, medan ASI (Artificial Superintelligence) betecknar system som vida överträffar mänsklig förmåga inom alla domäner. Ingen av termerna har en accepterad, mätbar definition — de fungerar mer som riktmärken i debatt och marknadsföring än som tekniska specifikationer. Aktörer använder dem olika: vissa labb sätter operationella trösklar (ekonomiskt värde, benchmark-nivåer), andra avfärdar begreppen som ovetenskapliga.

Ett konkret exempel på hur lite operativ kraft AGI-begreppet har visade sig 27 april 2026, när Microsoft och OpenAI skrev om sitt samarbetsavtal: den ursprungliga klausulen från 2019, som skulle ogiltigförklara Microsofts kommersiella rättigheter om OpenAIs styrelse deklarerade att AGI uppnåtts, togs bort helt. Intäktsdelningen mellan bolagen gjordes i stället oberoende av tekniska framsteg och knuten till kalenderår (till 2030) snarare än till en AGI-tröskel. Händelsen illustrerar poängen ovan: AGI fungerar i praktiken som en avtalsmässig och retorisk utlösare, inte ett mätbart tekniskt villkor — och när trycket blev för stort valde parterna att ta bort utlösaren snarare än att enas om en definition.

För praktiskt arbete är AGI/ASI sällan relevant; det som räknas är vad dagens modeller faktiskt kan i en given uppgift.