GPAI (general-purpose AI) betecknar i EU:s AI-förordning grundmodeller som kan användas för många olika ändamål, typiskt stora språkmodeller. De regleras separat från vanliga AI-system genom ett eget kapitel (artikel 51 och framåt) med krav på teknisk dokumentation, information till nedströmsutvecklare och efterlevnad av upphovsrätt. För de allra största modellerna — de som bedöms medföra systemrisk, med en tröskel kring 10^25 FLOP i träningsberäkning — tillkommer skärpta krav på riskbedömning, incidentrapportering och cybersäkerhet; endast ett fåtal företag i världen når idag den nivån.

GPAI-skyldigheterna började tillämpas 2 augusti 2025 och står kvar oförändrade i tid: den så kallade Digital Omnibus on AI, som trädde i kraft 27 juli 2026, sköt upp högriskreglerna men flyttade inte GPAI-kapitlets tillämpningsdatum. Omnibus utvidgade däremot AI-byråns (AI Office) tillsynsroll, vilket är just den instans som övervakar GPAI-leverantörerna. En frivillig uppförandekod (GPAI Code of Practice) från juli 2025 fungerar som praktiskt efterlevnadsstöd.

För en AI som resonerar om regelverket är poängen att modelleverantören bär egna skyldigheter oberoende av hur modellen sedan byggs in i nedströmsprodukter.